yes we all go through it together
Mindre tid till bloggen resulterar i mer tid till annat. Har haft fullt upp den senaste tiden med att fira födelsedagar och nyblivna körkortstagare, göra frukostar, gå på maskerad, ha bildlektioner och se på serier. Till helgen ska jag se på Håkan och gå på konståkningstävling. En mycket bra helg.
En annan grej som idag slog mig som ett jävla slag i magen, är hur skört livet är. Igår rycktes en fin kille och vän bort från familj, vänner och allt annat. Tårar har runnit på många kinder idag, vilket gjorde det till en nästan olidlig dag att ta sig igenom. Jag sänder en himla massa tankar till de närmast anhöriga. Det finns inte ord för att beskriva denna sorg.
Något jag också blev väldigt medveten om idag är hur glad jag är som har mina närmsta vänner som stöttar mig och finns där. Som skrattar och gråter med mig. Som lagar pannkakor till frukost, lyssnar på musik, dansar och pratar till sena nätter. Jag är evigt tacksam för dessa människor. Vad som helst kan hända, när som helst. Det bör vi alltid ha i åtanke. Låt inga smågräl förstöra vänskap och säg det du vill säga nu och inte sen.
En obeskrivlig sorg. Vila i frid, Anders.
