poppysmiic

Kanske är domedagen kommen idag, och jag vet inte vad jag ska tycka om det ännu. En stor klump i magen. Ett ton över bröstet. Vargen i Rödluvan, någon önskar att jag var mer lik dig. Men när det enda jag vill är att dricka te och lyssna på Håkans poesi, är det inte så jävla lätt att tänka klart. Försöker rensa upp. Ser bilder om igen och vill bara gråta och slåss. Vem bryr som om att män är brutala av naturen? Det är en värdslig sak och jag vill bara dricka te. Snart så kanske jag kan andas lättare igen. Det är bara idag. Eller hur? Kanske flera dagar, veckor, månader. Men tillslut. Ja. Det smyger sig på nu. Ångest. Okej, nu bör jag läsa om brutala män och ta tag i morgondagen. Men satsar på året. 2012. Just det, glöm inte elden!!! Glöd. Vill bara dricka te.